Äntligen lite finväder. Störtskuren som kom igår kväll var nog det sista i regnväg. I alla fall för helgen. Vattnet har stigit ytterligare men ligger fortfarande på 17 grader.

Man ser inte längre stenarna som Bazz brukar kliva runt på och det rinner vatten längs berget.

Efter frukost är det samling vid pumpen för att försöka lösa hur man ska kunna fixa pumpen. Lalle och Clas klurar och testar olika saker.

Det bankas och borras.

Det sågas

Och sågas.

Och efter mycket slit lossnar det. Inte mycket kvar där att slita på!

Även här har det slitit på bra och öglan är betydligt större än som är tänkt.

Vi orkar inte titta på hela tiden så vi går lite svängar och fotar lite:-)

Tillbaka igen. Nu återstår bara at få ut resten av sprinten utan att förstöra gängorna. Fram med svetsen igen.

Och vips så var den också ute.

Och gängorna intakta.

De lyckas till och med hitta en ny skruv/sprint att sätta tillbaka efter att öglan gjorts lite mindre.

Så nu har vi en hel pump igen som vi hoppas håller i minst 40 år till så att vi får färskt vatten även i fortsättningen!

En välförtjänt sillunch hos Lalle och Maggan som avslutning. Bazz är först på plats och verkar önska oss välkomna

Vi slog ihop våra påsar än en gång

Och njuter de sista timmarna innan hemgång. Det är verkligen våra killar värda, de är ju Storholmens hjältar  

Hm, vad var det för dag idag nu igen?

Tänt var det här! Tar en sväng för att inspektera Rosendahls nya dass. Och det verkar ju invigt med råge:-)

Men utsikten inifrån sett kan man inte klaga på!

Innan vi åker hem skördar vi den första färskpotatisen för sommaren. Den kom i jorden väldigt sent i våras så det är ju inte konstigt att den blir klar lagom till semestern är över. Men nu har vi ju lte gott att se fram emot på helgerna. Första skörden tog vi hem till potatismannen Ludvig som inte kommer att få äta någon mer svensk färskpotatis på ett bra tag. På tisdag åker han till USA för att plugga i ett år. Jag är otroligt glad för hans skull och hoppas att han kommer att trivas bra. Otroligt tufft att åka iväg helt ensam och inte veta hur det ska bli. Men det är ju en del av charmen också. Jag kommer i alla fall att sakna honom .