Ah plusgrader, härligt! Nästan all snö har smält bort så det får nog bli en skön promenad i skogen idag. Visade sig vara en halvkorkad idé .  När vi väl kommit bort från alla övergrusade vägar som sticker i tassarna och äntligen kom in i skogen fick man ju sätta på sig spikskorna, som man inte hade! Det låg ju en hel del snö kvar och förstås en hel del is också. Där det inte var snö eller is var det mest slabb. Men bortsett från det så blev det en trevlig tur .

Halvvägs gick vi ut ur skogen för att ta vägen tillbaka. När vi kom ut på vägen slogs vi av motvinden mot ansiktet. Not so verrry nice! När vi senare kom till stallet fick Bazz bestämma att vi skulle gå över ängen i stället för på gångvägen. Ännu ett korkat beslut men det visade sig sen att gångvägen inte var så mycket bättre i alla fall. Bortsett från där solen legat på.

Stackars Bazz var helt svart och blöt under magen när vi kom hem efter en mils promenerande.  

Senare på eftermiddagen åkte vi till Riksten för att kursa. Det blev ingen rolig historia. Bazz betedde sig som en helt galen hund och var värst av alla. Ingen rolig upplevelse alls och vi klev ett halvår bakåt i utvecklingen. Vi som hade kommit så långt tyckte jag. Det blir till att gå ut och leta upp hundmöten för det här ska vi jävlarimig bli bättre på.

Alla andra gånger har jag klätt på mig allt jag kunnat men då har det varit för kallt för att vara ute alls. Nu var vi ute en stund och det var ju faktiskt plusgrader och lite sol på sina ställen så det behövdes ju inte överdrivet med kläder tyckte jag. Men satan så kallt det var. Det blåste tjyvens och gick genom alla kläder. Man rör ju inte på sig så mycket åt gången heller. Hade godishanden utan vante ett tag och den höll på att förfrysa. Måste fixa såna där vantar som är både en tumvante och med torgvantar under. Tur att vi var två så vi kunde lösa av varandra.

Träning på att vara nära och bara vara. Det var väl den enda gången som Bazz skötte sig. Troligen för att han fick stå bredvid sin kärlek. Frökens rottis Soti