Idag var det den årliga konstutställningen Tusen meter konst i Huddinge.

Eftersom jag var så här snygg i håret när jag vaknade så tyckte jag det kändes bäst att ta en dusch först. Förstår nu varför jag kallades för Plupp förr i tiden då mitt hår alltid har haft en tendens att se ut så här på morgonen. Jag tolkar det som att jag sovit riktigt gott  

Bazz och jag gick ner i solskenet på förmiddagen och mötte mamma och syrran. Det är ofta så, bortsett från de gånger de regnat, att vi går med solen i ansiktet och myser på vägen ner trots att det blåser. På vägen hem har det mulnat på och är mindre skönt. Däremellan har man blivit både lite varm och kall beroende på var man stått och hur länge. Bazz skötte sig ganske bra och muckade inte med varenda hund vi mötte som han gjorde förra året. Drog som en hel oxe gjorde han däremot. Han är ju van vid att vi går ganska snabbt och förstår inte alls idén med att man ska gå sakta och titta på alla utställare och kanske köpa något. Det är ganska mycket folk på sina ställen och rätt trångt på vägen också så det blir väl lite frustrerande att gå där nere bland alla ben och inte komma någonstans.

Lite vila från folksamlingen fick vi när de andra var inne i en affär i närheten. Bazz väntar förväntansfullt på att de ska komma ut igen..

Efter några timmar i centrum så gick vi hemåt igen. Bazz tyckte det var skönt att komma därifrån och få gå ordentligt och slippa dra hela tiden. Han hittade förstås en pinne längs vägen att bära på, retriever som han är:-)

När vi kom hem igen efter 4 timmar och 9,4 km så var Bazz hur energisk och glad som helst. Han sprang runt, runt och lekte på gräsmattan. Husse var ute och hade fixat med all ved medan vi var borta. Så nu borde vi klara oss hela vintern.

Tog en stund innan Bazz kunde koppla av men efter att vi fixat lite, tänt brasa och till slut lagt oss i soffan så kunde han också lägga sig. Sen kan man säga att han låg där större delen av kvällen.