Redan har hela juni gått och ändå känns det inte som att det är sommar på riktigt. Även om det har varit fina dagar med sol och värme så har i alla fall inte jag hängt med riktigt. Kanske beror på att det gick så fort med all blomning och så när det väl blev varmt efter en ganska sval vår. Men sart är det semester och det ska bli skönt.

En skön dag med växlande molninghet. På insidan är det tyst och lugnt.

På väg tillbaka får vi syn på odågorna som snott av vår potatis och gått omkring i landet. 3 stycken sprang iväg.

Den fina björken nere på ängen är lika gammal som mamma.

När vi en gång fick det här skåpet som Bettan har gjort helt i trä var hjärtat rött. Med åren har det blekts men nu har det fått liv igen.