Mulet och lite småregn. Clas åkte till garaget och fixade lite med sina papper. Varken jag eller Bazz är sugen på att ge oss ut på promenad. Men både han och jag behöver röra på oss och nu när all snö försvunnit måste vi hitta någonstans med bra underlag. Vi rustar oss för löpning och åker bort till Haga. Idag tänkte jag inte att vi skulle springa precis runt i Hagaparken utan utforska andra sidan sjön.

Vi börjar följa Hälsans stig som går längs stranden. Det är alltid mycket folk i rörelse där men en skön stämning. Efter någon km svänger Hälsans stig upp mot berget men vi vill fortsätta längs stranden i stället. Jag hade inte kollat upp hur stigen gick innnan och orkar inte kolla upp det på plats heller. Vi springer på längs stranden i stället. Det är ganska blött och bitvis väldigt lerigt men regnet har paus i alla fall. När vi är en bit på mitten kommer plötsligt solen fram i ca 1 minut. Koppartältet i Hagaparken, som numer är klarmålat i guld- och blårandigt, lyser upp och speglar så vackert i sjön.

Efter drygt 4 km blir jag lite tveksam hur länge vi ska fortsätta. Osäker på om vi kan springa runt hela sjön så vi beslutar oss för att springa tillbaka samma väg i stället. Och ja, förstås, motvind på väg tillbaka. Det blåser inte jättemycket och det är nästan 6 plusgrader men ändå känns det. 

Nästan tillbaka mötte vi en staffekille. Hans matte var så imponerad över att Bazz inte drog. Vi hann inte prata så mycket för snart kom en boxertik som vi hälsade på och pratade med husse och matte. De tyckte jag hade så bra koppel som man kan ha runt magen så man slipper hålla i det. Och det är verkligen praktiskt. Dessutom är det lite stretch i så att det inte blir ryckigt. 

Hade nog räknat ut att vi sprungit ca 8 km men det visade sig bli hela 9,4 km. Ja vi sprang faktiskt inte precis hela tiden då det ibland var lite klättring och Bazz ville stanna och nosa lite. Hade aldrig orkat springa hela vägen ändå men trots att vi gått korta bitar mellan varven är jag superstolt över oss. Inte var vi helt slut när vi kom fram heller. Det hjälpte mycket att jag borde varit i princip tom i magen. Har väldigt svårt att motionera, och allra helst springa, för tidigt inpå en måltid. Får alltid håll annars men nu kändes ingenting. Men det var ändå skönt att hoppa in i bilen och sätta på värmen på väg hemåt. Till nästa gång ska vi kolla upp innan om det ser ut att springa runt hela sjön. 

Efter middagen var det dags för andra deltävlingen av mellon. Verkligen inga höjdarbidrag den här veckan - heller. Bortsett från Sanna Nielsen och Martin Stenmarck som gamla veteraner var det mycket nytt. Bäst var ändå 7-åriga Sigrid som förgyllde i pausen och var underbart rolig och charmig.

http://www.svt.se/melodifestivalen/se-hojdpunkterna-fran-melodifestivalen-andra-deltavling-i-linkoping.