I torsdags kom jag hem till ett tyst hus. Clas har åkt till Piteå och Bazz är hemma hos mamma och ska stanna över natten.

Jag passade på att uträtta några ärenden på vägen hem och var lite trött. Blev genast pigg och glad igen när fina blommor stog på bordet, som gratulation på Ingela-dagen!

Igår hämtade jag Bazz hos mamma och fick middag innan vi åkte hemåt. En liten kvällspromenad och sen var det bara att slänga sig i soffan.

Idag funderade jag lite på var vi skulle ta dagens långpromenad. Bestämde mig för att åka till Hagaparken. Det var länge sen. Ja det var ju fler som tänkt då de flesta skulle till fjärilsmuseet. Vi hade tur som en tok och fick parkering direkt, en laglig sådan till och med. Jag skulle betala för 1½ timme men det blev av någon anledning bara en. Tänkte att det var väl detsamma, det kan ju inte ta så lång stund att gå runt. Vi parkerade vid Norra grinden och från parkeringen går en stig upp mot en topp. Vägen dit är inte jättelång men jääättebrant!! Shit va jobbigt det var :-) Bazz var dock inte alls påverkad och förstod inte varför jag inte snabbade på lite.

Väl uppe så är det en fantastisk utsikt.  Ja i alla fall om det är fint väder vilket det inte är idag. Skulle säkert vara jättemaffigt att stå där vid tolvslaget och titta på alla fyrverkerier.

Lika brant var det förstås nedför på andra sidan. Lite halt också. Men när vi väl kom ner är det bara härlig parkväg. Det är mycket folk ute, både gångare och joggare. En hel del hundar mötte vi också och Bazz var på gott humör och uppförde sig exemplariskt. (Bortsett från när vi kom hem igen till "vår" gata och en Jack Russel stod och pinkade på "hans" buskar. Där gick gränsen)

Plötsligt tittade jag på klockan och en timme hade nästan gått redan. Hur gick det till? Tänkte chansa på att vi inte skulle få böter och gå en sväng till men jag tänkte att en sån här dag på ett sånt här ställe har de säkert bevakning. Vi gick tillbaka och betalade för en timme till.

Vi fortsatte vår promenad gick till slut förbi Kronprinsessan Viktoria och Prins Daniels lilla kåk. Där var kameror och skyltar längs hela staketet så man vågade knappt stanna och titta.

Man kom inte värst nära huset och hur vi än hoppades så var det ingen som kom ut och vinkade eller bjöd in oss på fike. Lite tjåligt kan man tycka:-)

Efter två timmars härlig promenad i det gråmulna men ändå ganska varma vädret gick vi tillbaka mot bilen. På vägen började det droppa - perfekt tajming! När vi kommer tillbaka till parkeringen är två parkeringsvakter i full gång med att bötfälla alla bilar som står lite utanför markerat område, även om de inte står ett dugg i vägen. Det är ju löjligt få parkeringsplatser där i förhållande till antalet besökare. Jag är i alla fall glad att vi gick tillbaka och fyllde på.

Framåt kvällen när mörkret fallit tänder jag lyktorna ute och ljusen inne.

Hade tänkt mig smarriga stekta champinjoner till middagen men fick hoppa över dem.

En liten brasa blir det också och eftersom regnet har tillyagit blir det en snabb sista pinkare med Bazz. Sen lägger vi oss i soffan och myyser hela kvällen!